Som på ett bananskal gled språkforskaren Ernst Wigforss in som finansminister i Rickard Sandlers regering.
Wigforss tillhörde den socialdemokratiska rörelsens främsta intellektuella under 1900-talet.
Han var tidig idépolitiskt sett, särskilt med essän ”Spararen, slösaren och den arbetslöse” från 1928 då han rör sig med tankegångar liknande John Maynard Keynes. Keynes’ klassiska ”Allmän teori om sysselsättning, ränta och pengar” från 1936 kom dock att få en mer allmän spridning. Man kan fundera över vilken betydelse Wigforss kunde ha fått för det fall han skrivit sina essäer exempelvis på engelska.
Finansminister
Ernst Wigforss var finansminister under flera regeringar under åren 1925–1926, 1932–1936 samt 1936–1949. Det var otippat att Ernst Wigforss skulle bli finansminister. I själva verket handlade det om en högst temporär lösning då sittande finansminister Fredrik Wilhelm Thorsson blivit sjuk, därtill nyutnämnd partiordförande. Trots att utnämningen av Wigforss var att betrakta som en temporär nödlösning, om än kritiserad, kom Wigforss att sitta kvar.
Ernst Wigforss ekonomiska program och teorier har färgat politiken då han var den förste betydande finansministern för de svenska socialdemokraterna.
Ideologen
Intressant nog var Wigforss huvudsakligen intresserad av att definiera socialdemokratin och dess förhållande till bland annat liberalismen i både teori och praktik. Paret Myrdal är kända byggare av så kallade svenska folkhemmet. Ernst Wigforss tillhör även han de mest framträdande gestalterna avseende byggandet av detsamma.
Han anses även vara en omdanare av den svenska socialdemokratins ideologi. Wigforss räknas till den svenska socialdemokratins stora ideologer.
Enligt ett citat lär Wigforss ha uttalat sig om följande:
”Om målet med samhällsutvecklingen skulle vara att vi alla skulle arbeta maximalt voro vi sinnessjuka. Målet är att frigöra människan till att skapa maximalt. Dansa, måla, sjunga – Ja, vad ni vill. Frihet!”
Ett underbart citat som dagens socialdemokrater skulle kunna trycka upp på profilprodukter med hjälp av aktörer som Medtryck.
Det är kanske dags att damma av Wigforss ideologi i den här tiden som inte är helt olik den tid då Wigforss verkade. Det är Wigforss som år 1932 myntade begreppet ” Den som är försatt i skuld är inte fri.” – nog så viktigt i vår tid då svenskarnas skuldberg växer till synes ohämmat.
Om ändå dagens politiker och den sittande regeringen, efter valet 2014, anammade Wigforss ideologi om frihet till folket. Det är möjligtvis något för sittande statsminister Löfven att ta tag i.